nikkalaby

I söndags hölls Byaföreningens extra årsmöte, med val av ny ordförande. Och det blev undertecknad, Anita Lindgren, som valdes. Visserligen hade inte valberedningen fått så lång tid på sig att undersöka huruvida det fanns villiga ordförandeämnen bland medlemmarna, men jag vet av tidigare erfarenhet att just villiga ordförandeämnen inte precis står i kö att väljas.

Därför ställde jag mig till förfogande, när jag fick frågan. Någon måste ju och jag har varit med i gamet rätt länge vid det här laget, men aldrig varit ordförande förut. ”A girl got to do what a girl got to do”, som någon sa. Men det är rätt länge sedan jag var ”a girl”. Och i det gamla sovjetunionen valdes ju alltid gamla stötar till presidenter. Ju äldre, ju bättre verkade de resonera. Med högre ålder erhålles erfarenhet, visdom och en större människokännedom.....precis innan en större demens infinner sig. Och jag har varnat en del av mina styrelsekompanjoner att de har fått en ordförande som är glömsk, virrig, hör dåligt, uttrycker sig klumpigt ibland (läs ofta), lider av högt blodtryck, förmaksflimmer och artros, är överviktig och kvällstrött och för det mesta har ett skitdåligt självförtroende. Jag blir dock inte så väldigt lätt arg, men när jag väl blir det blir jag så arg att jag nästan svimmar av ilska. Men efter att i många år varit ledamot och sekreterare i ST-facket på jobbet och i Byaföreningens styrelse, har jag insett att jag är en lagspelare som inte gärna pekar med hela handen, utan snarare frågar snällt och försynt (åtminstone innan jag blir tillräckligt uppretad och arg). Jag tror att det var efter mellanstadiets alla grupparbeten, som man lärde sig att samarbeta. Åtminstone är det så jag uppfattar mig själv......andra har kanske en annan uppfattning.

Nåväl, vi kör väl fram till nästa årsmöte så får vi se hur vi gör sen.

 

Ett av de första besluten som vi, i den ”nya” styrelsen tog, är att hoppa över Mustaparta skärgårdsmarknad i år. Dels för att vi blir kort om folk och jag och Carina kommer att vara upptagna av projektet ”Haparanda, Världens Nålsöga”, hela sommaren ända fram till mitten av augusti. Det största problemet med Mustaparta skärgårdsmarknad, upplever jag, är den korta tid som vi har på oss att förbereda och planera evenemanget. Därför har styrelsen bestämt att påbörja planering redan under vintern och dra igång en studiecirkel eller något ditåt,  i sömnad, för att äntligen få ihop ett dräktförråd. Och vi ska verkligen försöka få till stånd en ”Mustaparta-grupp”, som kan vara med och engagera sig med planering, sömnad, bakning m m. Min vision av marknaden är att man ska uppleva den som en levande teater, med autentiska karaktärer som rör sig omkring marknadsbesökarna. Kanske med lite inövade teaterakter. Då kanske man kan entusiasmera fler lokala försäljare också, det vore toppen. Kanske få dem att under vintern, tillverka föremål i gammal stil, att sälja på marknaden. Mer matförsäljning av olika slag, är också önskvärt.

Men däremot tror jag inte på ett årligen återkommande evenemang av detta slag. Då finns risk att det går som med Folkfesten och Sommardagen, som vi arrangerade i Haparandahamn förut, under många år. Till slut blev det urvattnat, idéerna tog slut och alla inblandade blev less (eller blev gamla och inte orkade längre). Vart annat eller vart tredje år är nog bättre att sikta på.

 

2017 firar Nikkala Västra Nikkala Byaförening 20-års jubileum. Hur ska vi uppmärksamma det? Hemvändardagar? Kom med förslag och idéer. Både stort och smått.

 

I sommar har vi planerat att ha en bya-auktion, till förmån för vår Byagård. Har ni förmål som ni inte vill ha längre, hör av er till Byagården tfn 0922-21020 eller till mig tfn 073-0831867.

Vi återkommer med exakt datum, när vi vet om vi har fått in tillräckligt med föremål för att ”köra”. Bya-auktionen är ett samarrangemang mellan Byaföreningen och NIK.

 

/ Anita L (aka Svante)  ;)